Fysik, kemi, matte biologi. Detta är vad mina dagar mest består av. Och god mat 3 gånger om dagen, sjysta människor. Vacker omgivning och hittls mestadels sol på himlen. Låter inte så dumt va?

Det är förjäkla kämpigt emellanåt. Hur i hela världen ska jag klara av detta tänker jag.

Tänk så många som har gjort samma sak som du själv innan. Tänk vad många det är som är i samma sits som du själv är just nu. Känns det lite mindre dramatiskt. Men det handlar om dig själv och din framtid. Du måste göra detta, måste fixa detta för att du överhuvudtaget ska orka stå ut med dig själv om så bara en dag till. Det är din chans. Ditt måste. Och det känns oövervinnerligt.

Nu kan jag skriva detta eftersom jag har kommit över den första, andra eller tredje spärren till denna möjligheten. Jag ska inte tänka så mycket utan "bara" göra det som krävs.

Hur gör du?